antagligen Sveriges mysigaste hemsida

Här kommer en kort sammanställning av mina två dagar på Where The Action Is. Som ni säkert redan vet så var vädret verkligen emot oss. Det regnade konstant i två dagar på oss men vi höll modet uppe för musiken den värmde verkligen.

Fredag:

Christopher Sander
En ny bekantskap för mig. Från orkestern [Ingenting], men har nyligen släppt en solo album. Helt OK spelning tros regnet. Bra inledning på festivalen.
Bäst: Mors Lilla Lathund

Miss Li
Vilken härlig tjej. Så mycket glädje så mycket energi. Omöjligt att inte bli glad. Att regnade spelade ingen roll. Det glömde man bort väldigt snabbt.
Bäst: Oh Boy

The Pretenders
Vet egentligen inte riktigt vad jag gjorde där. Men det fanns inget annat att titta eller lyssna på just då. Finns bara 2 låtar jag kände igen, “I’ll Stand by You” och “Don’t Get Me Wrong” och de var väl helt OK men det är inget man ringer och väcker polarna för direkt.
Bäst: I’ll Stand By You

Kristofer Åström
Min husgud och stora idol. Inget han gör kan bli dåligt. Spelningen hade kunnat varit längre.
Bäst: Poor Young Mans Heart

Seasick Steve
Vilken härlig profil. Går nog egentligen att beskriva. Han måste upplevas.
Bäst: Walking Man & Dog House Boogie

Florence Valentin
Kan väl direkt säga att jag känner igen mig i texterna. Men energin och spelglädjen finns där, vilket gör att det blir medryckande och härligt att lyssna på.
Bäst: Upp på sociala ner på systemet, Pokerkväll i Vårbygård

Olle Ljungström
En av de mest udda spelningarna jag var på. Började helt katastrofalt, ofocuserat, dåligt ljud, nervös, men på något sätt lyckas han rädda och hämtat upp sig. Mot slutet av spelningen blommade han ut. Första gången jag såg honom live och det känns inte som om han har så mycket att göra på festival, intimiteten som kan uppstå på en mindre klubb är som bortblåst på en utomhuskonsert i regn. Jag vill se honom igen, på en mindre klubb.
Bäst: Norrländska Präriens Gudinna & Nåt För Dem Som Väntar

Neil Young and His Electric Band

Neil Young är en legend. Så enkelt är det. Vilken kille. Lagom tills han skulle spela hade regnet slutat. Och vilken spelglädje han hade denna afton. Ingen låt var under 10 minuter lång, “Down by the river” blev 17 minuter lång. Och så fortsatte hela spelningen.
Bäst: Vart ska man börja, allt var bra, Mother Earth, Heart of Gold, Rockin’ In the Free World, Down By The River, Cowgirl In the Sand

Lördagen:

Markus Krunegård
Riktigt bra spelning trots tidig tid, lite folk och regn. Bättre än förra året på Putte i Parken. Spelade även ny låt, verkar lovande. Väntar med spänning på nya skivan.
Bäst: Det är ett idogt jobb att drive ungdomen ut ur sin kropp

Joshua Radin
Joshuas första spelning på en festival någonsin. Och han gör det bra, men regnet fortsätter ändå att komma. Det ändå negativa om spelningen är väl det att den är lite för kort, plus att han lämnade sina mer avskalade låtar (många av dem som är mina favoriter) hemma. Men det skapar en känsla av att jag måste få se honom snart igen.
Bäst: Everything’ll Be Alright

Helt ny låt, aldrig spelad inför publik tidigare.

The Magic Numbers
Vet för lite om dem och känner att jag lyssnat alldeles för lite på dem. Men de gjorde ett helt OK framträdande tyckte jag.
Bäst: Forever Lost

Tiger Lou
Blandade härligt mellan gammalt och nytt. Fick höra både “Nixon”, som det senaste året blivit en av mina favoritlåtar, och “Oh Horatio”. Fantastisk energi på scenen trots vädret. En av de bästa på WTAI.
Bäst: Nixon & Albino Apparel

Moneybrother
Jag har alltid gillat Moneybrother. Den här spelningen var tyvärr inte en av hans bästa. Energin och spelglädje fanns det gott om men de nådde inte riktigt fram. Det är en tuff uppgift att få igång publiken när det regnar och alla står och fryser.
Bäst: Reconsider Me, Blow Him Back Into My Arms, They’re Building Walls Around Us & Dom Vet Ingenting Om Oss

Hello Saferide
Lyckades skapa en ganska härlig stämning trots tidig spelning och vidrigt väder. Vill se dem igen, gärna på en mindre klubb där jag kan tänka mig att det kan bli en magisk atmosfär.
Bäst: The Quiz & Anna

Duffy
Den sämsta spelningen på WTAI. Riktigt tråkigt blev det faktiskt. Hon verkade helt oengagerad på scenen.
Bäst: Mercy

Nick Cave and the Bad Seeds

Vilken kille, vilken energi, vilka låtar. Jag är frälst.
Bäst: I stort sett allt. Hela spelningen var magisk. Dig, Lazaruz, Dig!!!, Tupelo, The Weeping Song, The Ship Song, Stagger Lee, Deanna